Oavsett om man talar med FARUSA emballage eller Center for Emballage og Transport på Teknologisk Institut i Danmark, bör man spetsa öronen, när samtalet gäller emballering av farligt gods. Båda parter är, som leverantör av wellpappemballage för Heavy Duty respektive som den myndighet vilken provar och godkänner dessa, djupt engagerade i det mycket omfattande och komplexa regelverk som reglerar området.
Transport av farligt gods som exempelvis explosiva, brandfarliga, giftiga eller frätande ämnen har i hela världen varit reglerat i över 60 år på basis av UN märkning. Det är en expertgrupp under FN som klassificerar farligt gods med ett UN-nummer och placerar det i en av tre farlighetsgrupper, vilket i sin tur avgör de krav som ställs på transportemballaget.
– Många av de emballage som vi tillverkar används till transport av farligt gods. Äkta Heavy Duty wellpappemballage, vilket våra är, kan i stort sett tillgodose hela spektrat av UN-rekommendationer som gäller för kollin med en nettovikt upp till 400 kg.
Vi har således emballage i storlek 1200 x 1000 x 980 mm som, beroende på innehållets farlighet, är godkända i falltest för 320 eller 400 kg, oavsett, säger Arne Hammer, ägare och VD för FARUSA som är Skandinaviens enda producent som till 100 % fokuserar på tillverkning av wellpappemballage för Heavy Duty.
Typgodkännande enligt transportkonventioner
Ingredienserna i receptet som gör ett wellpappemballage för Heavy Duty till ett godkänt emballage för farligt gods är dessa: Ett typgodkännande för ett eller fl era av fyra regelverk för olika transportsätt, på väg (ADR), på järnväg (RID), med båt (IMDG) och med fl yg (ICAO). Ett UN-nummer som identifierar det specifika innehåller av farligt gods. En kategorisering beroende på produktens farlighet i en av tre förpackningsklasser. Samt en avslutande selektiv test, det vill säga en test av det specifika transportemballaget med aktuellt innehåll.
Emballage og Transport, Teknologisk Institut i Danmark typ godkänner ett emballage med avseende på vikten. Testerna för ett wellpappemballage för Heavy Duty består av tre olika provningar; nämligen ett Cobb-test som visar hur mycket vatten materialet suger upp, ett staplingstest som alltid sker med ett tryck som motsvarar en staplingshöjd på 3 meter, samt ett falltest på fem olika kanter och hörn från 1,8, 1,2 respektive 0,8 meters höjd motsvarande kraven på de tre förpackningsgrupperna, X (mest farligt) till Y och Z (minst farligt).
Selektiv provning med den aktuella produkten
– När FARUSA emballage, som vi sedan många år har ett löpande samarbete med, vill ha ett emballage för farligt gods godkänt för en specifik kund eller produkt, så får vi typ godkännandet tillsammans med information om vikt och slag av produkt identifierat med ett UN-nummer. Därefter utför vi ett falltest med avseende på produktens farlighet och därmed även den relevanta förpackningsgruppen, förklarar avdelningschef Morten Pedersen och seniorkonsulent Søren Henriksen vid Center for Emballage og Transport på Teknologisk Institut.
Ett wellpappemballage som godkänts för Heavy Duty får en märkning med följande siffror och bokstäver: 4, vilket betyder att det gäller en låda, G som visar att det gäller massiv kartong eller wellpapp, X, Y eller Z anger vad förpackningen är godkänd för samt en siffra som anger antalet kilo som em
ballaget är godkänt för. Märkningen kan då exempelvis vara 4G/X100/Y150/Z200.
Snabbhet är en viktig parameterHos FARUSA emballage levererar man i överensstämmelse med transportkonventionerna dessutom ett specialemballage, nämligen ett V-klassificerat kombinationsemballage. Det är ett 4GV-emballage som kan användas till alla typer av innehållsemballage, vilket FARUSA för övrigt är enda danska producent av.
– Det är relativt omfattande att få en selektiv test genomförd varje gång vi ska leverera emballage till en ny farligt gods-produkt. Därför beslutade oss för att investera i typgodkännande enligt 4GV, vilket
görs i förpackningsgrupp X med de mest ömtåliga innehållsemballagen. 4GV-lådan packas med 30 mm packfyllning omkring varje innehållsemballage, samt i botten och på toppen, och stängs med användning av kraftigt armerad tape. Efter godkänt test reduceras i enlighet med föreskrifterna den tillåtna produktvikten till hälften. Därefter har vi ett emballage för farligt gods som vi utan ytterligare godkännande kan leverera till kunder som har behov för kortare serier eller snabb leverans, förklarar Arne Hammer.
Staplingstester hos Teknologisk Institut utförs alltid med et tryck som motsvarar en tre meter hög stapel.
One-stop ger snabbhet
Också hos Teknologisk Institut, som är ett ackrediterat testinstitut, har man både öga för, och lägger stor vikt vid, att snabbhet kan vara en viktig parameter. – Våra testlaboratorier är bara ett av fl era affärsområden. Vi erbjuder också rådgivning samt genomför försöks och utvecklingsprojekt. Emballage og Transport har sedan 1989 myndighetsrollen när det gäller att godkänna emballage för farligt gods, påpekar Morten Pedersen och Søren Henriksen.
– Därför är vi verkligen en onestop- shop, vilket exempelvis är en fördel för de producenter som ständigt vill optimera emballagen. Misslyckas en test är det mycket lättare att gå igenom en godkännande procedur hos oss igen, än om man måste gå tillbaka till fl era instanser. Och för de fl esta verksamheter är snabbhet viktigt och därför satsar vi på att ha bra ledtider, säger de.
Avdelningschef Morten Pedersen och seniorkonsulent Søren Henriksen vid bokhyllan med de olika förordningarna, bland andra ADR-föreskriften som exempelvis kommer i en ny upplaga vartannat år.